Hej
Tänkte plocka upp den tråd som jag påbörjade här för några dagar sedan om mitt ökade intresse för det amerikanska presidentvalet, och den ände av tråden jag har tänkt att plocka upp berör guvenör Sarah Palin.
Ni får ursäkta om det saknas adekvata källhänvisningar och andra eventuella journalistiska fel, men eftersom jag inte är journalist tänker jag ge högaktningsfullt fan i det och skriva vad jag vet och vad jag tycker! Deal with it!
Jag skummade igenom svd:s och dn:s bevakning av ovannämnda presidentval från de senaste dagarna och det intryck som de tycks förmedla är, och jag är öppen för kritik om detta, att det verkar bli ett jämt val och att John McCain (och Sarah Palin) gör bra ifrån sig, vilket är mer eller mindre det rakt motsatta av vad medierna på andra sidan Atlanten anser.
Några exempel:
- Enligt fivethirtyeight.com, en oberoende site som väger samman de olika opinionsmätningar som görs i USA, antas Obama vinna 349,9 av de 538 elektorsrösterna, 52,3% av “the popular vote” (dvs. hans andel av det totala antalet röster) och av de olika opinionsmätningar som har vägts samman, förväntas Obama vinna i 95,7% av fallen.
- I några opinionsmätningar som har gjorts (orkar inte leta upp exakt vilken, deal with it!) har man frågat om väljarnas attityder gentemot t ex Sarah Palin, och det har visat sig att hon har haft en starkt negativ inverkan på väljarna. Exempelvis finns det siffror som visar att många tycker att valet av Palin var ett stort misstag av McCain och att det gör att väljarna ifrågasätter hans förmåga att fatta viktiga beslut.
- Sarah Palin har gång på gång visat prov på bristande kompetens, t ex har hon i tre olika intervjuer misslyckats med att korrekt besvara frågan “vad gör en vicepresident?”. Bland de felaktiga påståenden hon har gjort om vicepresidentens ansvar och plikter, har hon blandat ihop vicepresidentens roll som ex officio ordförande för senaten med utslagsröst vid lika röstetal, med en ordförande för senaten som kan driva frågor och aktivt påverka dess arbete. Detta är något som har fått politiska kommentatorer i USA att knappt tro sina öron; det är nämligen helt emot den amerikanska konstitutionen, vars uppdelning av statsmakten (kongressen, högsta domstolen och presidenten) är mycket strikt!
De artiklar och reportage jag har läst om Sarah Palin i svenska tidningar nämner inget om detta. Jag läste till och med en artikel i svd där en universitetslektor i socialpsykologi säger att: “– Hennes dumheter är ett säkert sätt att få uppmärksamhet. Det räcker med att synas, sen vad man säger eller gör har inte så stor betydelse“.
“Hennes dumheter är ett säkert sätt att få uppmärksamhet.” Varför ska det vara något bra att ta till dumheter i en presidentvalskampanj? Är inte det ett tillfälle där man kanske bör premiera intelligens och kompetens? Och varför skulle hon behöva ta till dumheter för att få uppmärksamhet? Hon var en mer eller mindre okänd aktör på det nationella planet, vilket innebär att det redan från början fanns en stor nyfikenhet kring hennes åsikter, och hon är onekligen kvinna (även om hennes åsikter är så långt ifrån feministiska som man kan komma) vilket knappast gjorde intresset mindre.
“Det räcker med att synas, sen vad man säger eller gör har inte så stor betydelse“. Jag blir väldigt orolig vid tanken på att det inte skulle vara så viktigt vad man säger eller gör när man är den som står först i tur att ta över som president för världens mäktigaste land, när presidentkandidaten ifråga är 72 år gammal. Det faktum hon också är snudd på kristen fundamentalist, total vapengalning och anser sig ha stor utrikespolitisk erfarenhet därför att Alaska gränsar mot Ryssland gör mig inte direkt mer trygg…
Jämför detta med Obamas “running mate”, Joe “the senator” Biden, som har suttit i senaten i 35 år och har varit ordförande för två av de viktigaste kommitéerna, de för justitie och utländska relationer. Snacka om kompetens och intelligens!
Jag ser verkligen fram emot det här valet; jag tror att det kan bli mycket intressant. För att inte tala om de närmast fyra åren, oavsett vem som vinner, men på två mycket olika sätt.
